Idag har jag premiär-skajpat med dottern. Det var mysigt. Det är märkligt att prata med någon som är så långt borta, i en annan tidszon. Vi ringde och väckte henne för att lillkillen skulle få vara med och säga hej innan läggdags... Konstigt att hon avslutningsvis säger "god natt" och jag "ha en bra dag".
Jag är glad och tacksam att hon bor hos fantastiska människor och att hon har det bra. Men saknaden är ibland så ofantlig. Bara nio månader kvar tills hon kommer hem.
4 kommentarer:
Nio månader går jättefort.. hoppas vi.
Ja, det gör väl det... Det har ju redan gått tre!
Jag förstår att du saknar henne enormt. Skönt att hon bor hos bra människor som hon trivs hos i alla fall. Det gör väl det hela lite lättare gissar jag.
Fru C: Det gör det verkligen.
Skicka en kommentar