29 april 2010
Tack, men nej tack
Min son kom in i huset med en död mus i handen. Trodde kanske att jag skulle bli superglad. Men, som jag sa till honom, hade jag velat ha döda möss i huset så hade jag skaffat en katt. Sen gick han runt till sina vänner i grannskapet och visade sitt fynd. Jag kan garantera att det är någon som kommer att tvångstvagas ikväll.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Jag har varit med om det ... fast då var det just en katt.
Ha, ha - men blev du inte stolt :)
Mmm, det är helt ok med katter. Men små killar!? Nej!
Camilla - inte det minsta :)
Usch. Påminner om det min man berättade om. När han var liten samlade han och en kompis maskar i kompisens jackficka. Denne jacka tvättades sedan... med modern lyckligt ovetandes om innehållet i fickorna. Tills hon plockade ur tvätten.
Åh fy... Jag ryser över hela kroppen!
Skicka en kommentar