Kvällens läskigaste

För en timme sedan knackade det på (den olåsta) dörren. Jag knallar iväg och öppnar (bara jag och lillkillen hemma). Utanför en för mig okänd man i 50-årsåldern. Packad. Han visar upp ett busskort och förklarar att "det här är jag". -Ehhh, sa jag.

-Asså, jag fryser och tänkte gå här, säger mannen och vinkar med en yvig gest mot vägen.
-Ehhh? tänkte jag och la märke till att hans byxor var oknäppta och att han faktiskt bara hade en kortärmad tröja på sig.
-Vad fint, då vet jag, sa jag och drog igen dörren (och låste).

Efter en stund så tänkte jag att han kanske bara var en sorglig alkis som gått vilse. Kanske borde jag slängt åt honom en gammal tröja eller nåt. Men det var så dags då. För mitt samvetes skull tänker jag att det var en galen mördare.

Tur att man har en vakthund!