Som den hopplöst oorganiserade mamma jag är så var jag såklart alldeles galet sent ute att ordna med lillkillens födelsedagskalas. Men, bowlingen i Sickla hade några lediga banor på lördag. Sen var det det där med inbjudningar. Hur gör man när det bara är ett par dagar kvar till själva eventet? Man ringer såklart. Det blev rundringning och "ledsen att jag ringer så sent, men vill putte komma på kalas på lördag". Ja, ni förstår. Halvdesperat eller?
Men, vi lyckades få ihop åtta av lillkillens vänner vilket inte var så illa! Han är nöjd, jag är nöjd. Sen är det ett år kvar tills det är dags igen.
2 kommentarer:
låter som lillkillen fick ett toppenkalas. heja mamman!
Jomen, visst, det blev riktigt bra! Han var supernöjd :)
Skicka en kommentar