Enfärgad reklambyrå

Idag har varenda tidning rapporterat om montören Markus som riskerar att bli av med jobbet på grund av sin tvåfärgade kalufs.
– Det ser vidrigt ut och skrämmer våra kunder, säger Stefan Dinesson, chef för Reklamfabriken i Helsingborg till tidningen Metro.

Jag undrar, vill man ha så lättskrämda kunder? Hur blir det när det är dags att pitcha in en djärv idé?
Det hela säger mer om herr Dinessons syn på sina kunder. Personligen har jag svårt att tro att nöjda och glada kunder bryter ett gott samarbete för att det finns en anställd med tvåfärgad frisyr. Inte heller tror jag att prospects drar öronen åt sig på grund av detta. Det handlar ju för tusan om reklambranschen - think outside the box!

Vad kunderna vill ha hos en byrå är kreativitet, öppenhet och djärvhet. Det vill säga Markus.

Markus, kom till Stockholm i stället. Här har alla minst två färger på håret. Du kommer känna dig som hemma.

Andra bloggar om: Reklamfabriken i Helsingborg, Metro, intressant.se

Snön ligger vit på taken...

Äntligen kom det lite snö, troligen ligger den inte kvar så länge utan förvandlas till en isbana via lite vattenplask.
Det verkar vara tabu eller politiskt inkorrekt att erkänna att man gillar snö. Jag gör det och får alltid höra "nej usch, det är bara grått och slaskigt". Men hallå, backa bandet, det är inte snö. Jag gillar snö, det är inte grått och slaskigt, det är vitt och fluffigt. Det är DET jag gillar. Inget annat. Jag har funderat lite på detta och kommit fram till (helt ovetenskapligt) att det sannolikt inte är snön man ogillar, det är bara associationerna som är skeva. Snö är snö och slask är slask. Inte att blanda ihop.

Andra bloggar om: Snö, intressant.se

Så maxar du din julledighet

I City häromdagen, denna fantastiska morgontidning för morgontrötta pendlare, var den stora nyheten - scoopet - hur man med några ynka semesterdagar får hela TVÅ veckors julledighet.

Vet inte hur ni tycker, men det kom inte som en surprise för mig. Julafton är en måndag och så länge jag kan minnas har man varit ledig de två efterföljande dagarna. Nyårsafton infaller alltid på samma veckodag som julafton och är således också en måndag. Eftersom 95 % av alla arbetsföra svenskar ligger bakfulla dagen efter så är även denna en ledig dag. Så är det bara. Vad är nyheten? Det är inte svår matematik som krävs för att själv räkna ut hur man kan maxa sin ledighet om man vill och har ett arbete som tillåter det.

Tack City!

Andra bloggar om: City, Jul, Julledig, Nyår, intressant.se

Botten HM

I topp på min shit-list just nu ligger HM. Inte för deras vedervärdiga butiker eller uttråkade anställda, inte ens på grund av barnarbete (den nyheten kom som en skön bonus). Nej, jag är sur på deras system med bonus- och värdecheckar.

Jag handlar på HM ett par gånger per år, främst byxor och tröjor till min son. Alltid på internet. Jag avskyr deras butiker, de är roddiga och proppfulla och svåra att överblicka. Och inte att glömma de trötta kassörskorna. Hur som helst, någon gång har jag blivit tilldelad ett kundnummer och då och då får jag värdecheckar hemskickade till mig. Dessa går inte att använda för handel via deras internetshop och hamnar således i soporna. Jag har lämnat dem till min dotter att handla för, men det har inte fungerat heller. I lördags var jag inne i stan och hade några checkar med mig och tänkte bunkra brallor till min son. I kassan lämnar jag över mina kuponger men får till svar att de inte går att använda om jag inte har ett kort. Vilket jag inte har. Det står mitt namn tryckt på lapparna så jag föreslår att kassörskan kollar mot mitt leg att det är jag. Får till svar "Asså, jag ser ju att det är du, men datan då? Jag KAN bara inte lösa in dé här" Mondjöööö!

Andra bloggar om: HM, intressant.se

Ett badrum

Tänkte att det var länge sedan jag skrev något om vårt badrum. Jag hade kanske en förhoppning att kunna visa upp slutresultatet inom kort. Det är i princip klart, bara några detaljer kvar. Det är så fint så man blir tårögd. Saknas gör belysning över spegeln och handdukskrokar. Ljuset, eller bristen på det, gör att man får lite spa-känsla. Rent, dunkelt och ödsligt. Jag ställde in en bamse-blomma i ett hörn för att det skulle se lite ombonat ut.

Ämen, nu väntar jag bara på att lite inspiration ska ramla över mig. Kanske kommer något intressantare inlägg inom kort.

Dan före dan...

Imorgon är det dags för 100-wattsgalan i stadshuset. Det har varit full aktivitet på jobbet med inbjudningar, bokningar, dubbelbokningar, prisutdelare och conferencierer. Det är nästan 900 gäster som ska bordsplaceras, underhållas och serveras tre-rätters kalasmat. Några kommer för att ta emot fina priser. Jag vet vilka men säger ingenting.

Jag är nervös och spänd och känner som vanligt att jag inte har något snyggt att ta på mig. Jag letade fram en liten svart ur garderoben som får duga. Ett par röda skor till får muntra upp i det mörka.

Imorgon blir en lång, spännande och sannolikt hysterisk dag. Det kommer att dyka upp sista-minuten grejer som stökar till i planeringen. Men det ska bli alldeles, alldeles underbart.

Andra bloggar om: 100-wattaren, 100-wattaren, intressant.se

Facebook - eller årets samtalsämne

Det är någonting med Facebook som folk gillar att ogilla. Framförallt de som inte testat eller nya användare. Tidningen Komets chefredaktör, Mats Edman, skriver om sina första, staplande steg i det senaste numret. I samma tidning har ytterligare två skribenter fått utrymme att ifrågasätta Facebooks existens.

Flest vänner vinner, äkta eller oäkta och ett blottlagt privatliv. Känns det igen? Samma diskussioner vart man än vänder sig. Många av mina vänner likadana. De flesta har inte ens varit inne på Facebook, men gnäller över alla inbjudningar de tvingas radera hela dagarna. "Hur ska man hinna med?", "rena rama lekstugan" och det bästa, "varför inte träffas på riktigt och umgås". Jag säger, varför inte både ock?

Jag tycker att det är helt ok om man inte vill lägga upp sig och sitt liv på Facebook. Man kan stå emot och använda tiden till annat. Men, det som stör mig är allt utrymme nej-sägarna får. I media och bland vänner. Under alla middagar med icke-Facebookande-vänner ska ändå ämnet avhandlas. Varje gång. Jag säger testa och återkom.

Jag tillbringar max fem aktiva minuter på Facebook om dagen. Jag hinner uppdatera mig kort om det hänt något. Om någon ny vän, grupp eller ett spännande event dykt upp. Inget som är livsnödvändigt, som jag inte klarar mig utan. Men som jag gillar. För jag är nyfiken.

Oavsett om man är med i Facebook eller inte så finns spridda åsikter. Helt klart kvalar ämnet in på topplistan över årets samtalsämnen.

Andra bloggar om: Facebook, Komet, intressant.se

Trettiofem och ett halvt

Igår var jag bjuden på middag hos goda vänner i Åkersberga. Vi är ett gäng som träffas några gånger varje år. Igår blev jag fullkomligt överraskad när det mitt under middagen lästes upp ett litet poem för mig som bjöd in till ett födelsedagsevent, bara för min skull. Fantastiskt! Vilka vänner!

Jag fyllde år i april och hade nästan börjat avrunda mitt trettiofemårsfirande när detta kom. Jag vet inte mer än att jag (och resten av ligan) ska till Globen den 7:e december och se Idol-finalen. Det ska bli jättekul, även om min favorit, Christoffer, åkte ut i fredags.
Det förvarnades om aktiviteter såväl före som efter själva finalen och jag håller tummarna för att det inte handlar om att spela in en cd i någon hemlig studio någonstans.

Vilka underbara vänner jag har. Puss på er alla; Ann, Klas, Lasse, Maria, Helena, Niklas, Jessica, Rickard och Krister. Och ett alldeles speciellt tack till Klas för den vackra och genomtänka dikten.

Andra bloggar om: Globen, Idol 2007, intressant.se

Att säkra sin framtid

Idag vid läggdags frågade lillkillen mig var storasyster ska bo när hon blir stor. Jag svarade att jag inte vet, kanske i ett eget hus.

-Kan ni köra mig dit då? Frågade lillkillen.
-Jamen, sa jag, du kan nog åka själv och hälsa på, sa jag. Jag märkte att han inte riktigt fick fram vad han menade. Nästan med lite panik sa han;
-Jag vill att hon väljer mig när hon blir vuxen.
-Vad menar du? frågar jag.
-När du och pappa är döda och storasyster är vuxen vill jag bo hos henne, säger han.

Otroligt vad deras små hjärnor funderar och tänker. Vi pratade en liten stund till om hans dilemma. Jag förstod att han inte riktigt förstår att han själv kommer att växa upp samtidigt som vi andra i familjen blir äldre. I hans värld skulle han fortfarande vara fem år när alla försvinner runt honom. Han ville bara säkra upp sin framtid.