25 november 2010

Jul - överraskningarnas förtrollade tid

Jag älskar julklappar. Att handla, att ge och att få. Inte sällan har jag planerat och funderat i månader. Min pojkvän tycker varje år att vi ska skita i julklapparna. I alla fall till varandra. Undrar om jag ska överraska hela familjen i år med en julklappsfri jul. Eller bara köpa en stor, riktigt fin sak till mig själv och lägga under granen. Eller, skit i granen - jag lägger paketet direkt bredvid sängen.

Undrar om det skulle leda till många och dyrbara psykologtimmar för barnen. Ser framför mig hur 8-åringen om ett gäng år sitter med darrande underläpp och försöker förklara sin besvikelse över att tomten inte brydde sig om någon av de tusentals markeringar han ägnat tid åt att göra i otaliga leksakskataloger.

Min julklapp till mina barn kan bli en slant - en liten grundplåt för framtida kostnader.

3 kommentarer:

Frida sa...

jag älskar också julklappar och kan inte tänka mig en jul utan klappar!

Spader Madame sa...

Är inte någon julklappstjej alls... tycker julklappar är en barngrej, vill ha massa god mat i stället. Men så klart, alla är olika!

Enannan sa...

Du och jag Frida. Du och jag :)

Spader M - vi kan byta, du får min julskinka så tar jag dina paket ;)