Jag är sjuk, minns inte när jag var det sist. Förmodligen ett par år sedan i alla fall. Jag har inte feber och så, men en asjobbig hosta och en rinnande näsa. Lillkillen är också risig och sambon likaså. Den enda som verkar skonad är tonåringen, men det är klart, hon umgås inte så mycket med oss övriga heller.
Det konstiga är den transformering som man genomgår rent kroppsligt, det går på nolltid. Huden över hela kroppen får en sorts högglans-ytfinish, hyn blir lite lätt mossig, ögonen rödblanka och ständigt tårfyllda och så håret, en katastrof, stripigt och flottigt. Och kläderna då, i samma stund inser jag att kläderna, om jag får kalla det så, består av några gamla mjukisbrallor från längst in i garderoben och en gammal trasa till överdel upptill. Varför blir det så? Det verkar ske rent automatiskt. Jag drabbas även av en enorm tvätt-och städmani. Jag drömmer till och med om att tvätta. Jag vill städa hela huset, men orkar inte. Jag vill sätta mig i en bastu och svettas ut alla vedervärdiga baciller tills jag själv är helt ren. Undrar hur en psykolog skulle diagnosera mig?
Egentligen skulle jag helst vilja ha lite feber också så att det är ok att bara ligga i sängen. Att bara snörvla, nysa och hosta är inte helt tillräckligt, framförallt inte när nästan hela familjen mår likadant. De är sjuka lite då och då och jag tycker faktiskt att jag kunde få vara lite ynklig i fred denna gång. Men icke, ytterligare en av livets orättvisor.
Andra bloggar om: intressant.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar