Mitt ER-moment

Idag har jag åkt ambulans för första gången i mitt liv. Jag satt på passagerarsidan - fullkomligt friskt och kurant. Jag var "medåkare". Väl inne på akuten stod ett helt team och väntade och vi hamnade direkt i en sjuksal där det togs prover och lyssnades med stetoskop och sattes diverse slangar. Just då var det ganska omtumlande och märkligt, men så här i efterhand och med facit att läget är under kontroll - var det ganska spännande.

Förtydligande: Myter och Sanningar om akuten enligt mig:

• Ambulanskillar är snygga.
• Blir man bli sjuk och behöver uppsöka läkarvård är det topp att hamna på akuten (finns ju förstås även baksidor med detta, till exempel att man inte är helt i toppform), man får kunglig uppmärksamhet och det är absolut ingen väntetid.
• Akuten är inte riktigt lika glammig som i Cityakuten (jag såg inte några hångel i förråden - fast jag kanske kollade i fel förråd...).
• Läkarna på akuten är mörka och stiliga med smålockigt hår.
• Sköterskorna är söta och väldigt vänliga.
• Det är inte så mycket spring - eller höga röster.

Ja, det var dagens drama. Det känns otroligt skönt att vara frisk. Jag tror att jag ska ägna kvällen åt att verkligen uppskatta det.