Med modern shopping tänker jag för tillfället inte på shopping över internet utan det lite äldre fenomenet självscanning. Jag är relativt ny på detta, men har använt mig av självscanning när jag handlar i min ICA butik under säkert ett år eller mer. Jag är fortfarande inte riktigt kompis med detta sätt att handla. Visst, det är bekvämt att slippa stå i kö, att bara slinka igenom kassan när det är kilometerlånga rader av fullastade vagnar vid de andra kassorna. Mitt problem är nog att jag inte riktigt lärt mig hur man ska göra när man packar. Det är nämligen så, på min ICA och andra, att först kommer grönsaksavdelningen, brödavdelningen och sen kommer kolonial och fryst och slutligen mejeriavdelningen. Hela poängen med självscanning är att man redan i entrén scannar in de påsar man tror sig komma att behöva och sedan fyller dessa med varor. Och så börjar man med bröd och grönsaker... Behöver jag säga mer. När det är dags att lassa i mjölk, grädde, smör och färdigblandand juice så manglar man fullkomligt sönder bananerna och tomaterna längst ner.
Om man nu tar en vagn och inte en korg, så kan man förvisso planera smartare från början. Det finns helt enkelt mer plats att placera ut ett antal påsar för olika typer av varor. Jag är dock inte någon professionell storhandlare och har aldrig varit. Dessutom har jag en fyraåring som gillar att stå i vagnen medan jag kryssar genom butiken (helst i olagligt hög hastighet). Jag kan alltså inte vara så strategisk från början. Och dessutom brukar jag som sagt var inte storhandla, utan har för det mesta en påse som jag slänger ner varor i efter jag "blippat" in dem med min scanner.
Jag börjar dessutom fundera på det här med att överallt vinna lite tid. Är det egentligen så himla bråttom att vi inte hinner vänta i den ordinarie matkön? Har vi så bråttom hem, eller vill vi bara visa de andra att vi har registrerat oss för att få tillgång till gräddfilen?
Andra bloggar om: ICA, Självscanning, intressant.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar