Träffa en guru...

Det kom ett mail med en inbjudan från Evelyne på Ingarö Spa. Den 9 februari kommer en livs levande yogaguru till Ingarö, Sverige. Det känns ju helt knasigt. För det facila priset 550 spänn får man träffa Swami Lalji, fjärde generationens yogamästare. Ungefär som att träffa master Yoda gissar jag. Fast utan lasersvärd.

Det är kanske den bästa present man kan ge sig själv. Att faktiskt ta det lite lugnt en stund.

Andra bloggar om: Ingarö Spa, Yoga, intressant.se

Håll koll på födelsedagarna

Tillhör ni, precis som jag, de som glömmer vännernas födelsedagar? Glömmer bort att skriva ner det i telefonen/kalendern. Pinsamt, pinsamt, framför allt när det handlar om jämna födelsedagar (vilket är korkat att säga vid födelsedagarna 30, 40 och så vidare. Man fyller ju jämnt vartannat år).

I år fyller en massa vänner 35 och jag har inte en susning om när. Jag blev dock tipsad om den fantastiska sajten birthday.se. Här får jag inte bara reda på när de fyller år, utan också vad de fyller. Dessutom är sidan full med tips på braiga presenter...

No more bortglömda födelsedagar!

Andra bloggar om: Födelsedagar, Birthday.se, intressant.se

Enannan 1 år

Jag missade min födelsedag! Jag skrev mitt första inlägg den 24 januari 2007. Under ett år har 275 inlägg publicerats (med varierande kvalitet...). Det trodde jag aldrig om mig själv när jag började.

Ähmen, jag säger väl grattis då. I efterskott.

Andra bloggar om: intressant.se

Charmig komedi om ett känsligt ämne

Igår hade vi biokväll med jobbet, tillsammans med SF media. Alla medlemmar samt ett gäng vänner och bekanta bjöds in till smygvisning av filmen Juno. En söt film med otroligt mycket humor. Jag, som går på bio ungefär två gånger om året och då ser filmer ihop med min femåring, kan nu skryta med att jag sett en film för vuxna. Typ.

Min sextonåring var med tillsammans med ett gäng vänner. De var nog precis målgruppen för filmen. Några jämnåriga kollegor sa att den var "pubertal". Det måste betyda att jag är väldigt ungdomlig i sinnet.

Andra bloggar om: Sveriges Annonsörer, SF, Juno, intressant.se

Paranoid - jag?

Jag är nog lite smånojjig över det här med smågodiset i nedersta godissektionen i affären. Jag förstår att det är jag och... jag... och Polly som inte köper godis från hyllan där småbarn med snoriga fingrar slickar och lägger tillbaka diverse skumisar och sega råttor.

Tack ni som ändå svarade på min mini-undersökning under helgen. Jag ska försöka bearbeta min fobi och se om jag kan komma över detta och bli mer som...ni.

Andra bloggar om: intressant.se

Det här med lumpen...

Jag har inte kunnat undgå den senaste tidens diskussioner om besparingar inom försvaret. Ett litet blygsamt förslag från en okunnig: Lägg ner skiten!

Jag funderar över följande scenarier och spånar över händelseutvecklingen:

1. Kriget kommer. 100 frivilliga stridgossar med polerade kängor och nyrakade hakor ska ut i strid. Sverige är jämnat med marken efter 0,2 sekunder.

2. Sverige bestämmer sig för att anfalla någonting. 100 frivilliga stridgossar med polerade kängor och nyrakade hakor ska ut i strid. Den svenska armén är jämnad med marken efter 0,02 sekunder.

Varför lägger vi miljarders miljarder på att killar ska lära sig bädda sängen och sätta upp ett tält? Nej, om anfallet kommer gör vi istället det enda rätta - en pudel.

Andra bloggar om: Svenska försvaret, Lumpen, intressant.se

Clowner och annat hemskt

Jag har aldrig gillat clowner och nu visar en brittisk undersökning att barn faktiskt hatar clowner. Yes! Det var inte mig det var fel på. I veckan skrev Metro om undersökningen som genomförts av forskare i Sheffield.

När barn tillfrågades om vilken inredning de skulle välja på ett barnsjukhus var alla eniga. Inte ett enda av de 250 barnen i åldrarna mellan fyra och sexton år ville ha clowner. Precis så står det i artikeln. Jag förstår precis. Clowner är sorgliga och otäcka. Kanske beror det på den märkliga sminkningen eller att de inte pratar utan bara gör yviga gester med händerna.

Givetvis finns det dem som avfärdar undersökningen som nonsens. Frontfigur för motståndarna är givetvis 70-talisternas mardröm nummer ett, Manne. Det finns de som säger att den största skräcken för oss barn på 70-talet var Staffan och hans raggsockor. Jag säger no-no, inte en chans att hans strumpor och potatisar var värre än Manne och hans banaaaaan. Hu!

Manne af Klintberg har uppträtt som Clownen Manne i över 30 år och säger sig tvärtom vara älskad av barnen, skriver Metro i sin artikel.
– Jag vet att det finns ett hat mot clowner och mimare. Det är ett pubertalt beteende som grundar sig i att folk inte vågar bli vuxna i dag, säger han till metro.se.

Yeah right!

Andra bloggar om: Clowner, Metro, Manne af Klintberg, Staffan Westerberg, Clownen Manne, intressant.se

Upp som en sol...

I veckan blev jag ju som bekant mediakändis. Det jag för mitt liv inte fattar är var alla paparazzis och kändisjournalister är. Varje dag när jag lämnar huset döljer jag mig med stora solglasögon och sjalar, helt utan anledning. Det är helt tomt i buskarna runt tomten. Jag kanske borde varit tydligare med adress och vägbeskrivning.

Andra bloggar om: intressant.se

Dagens kärleksleverans

Idag kom min älskade till mitt jobb och lämnade en lunchlåda till mig. Av gårdagens middagsrester hade han ordnat med mat åt mig och kommer dessutom och levererar den till jobbet. Det är kärlek!

Andra bloggar om: intressant.se

Kristdemokraternas slutliga fall?

Men, vad roligt! Sprickan i Kristdemokraterna djupnar. Läser idag i DN att två ledande kristdemokrater, Carina Liljesand och Nina Ekelund, går emot resten av partiet i hjärtefrågan om samkönade äktenskap. Trist Lars Hultkvist. Kanske att ditt ställningstagande och partibyte skedde lite väl brådstörtat, var felaktigt och inte helt genomtänkt?


Andra bloggar om: Kristdemokraterna, Carina Liljesand , Nina Ekelund, DN, Lars Hultkvist, intressant.se

Värsta kändisen!

Vem dominerar SvD:s näringsbilaga idag? Just det - Enannan! Pinsamt, men så här i efterhand måste jag dock erkänna att jag mycket kritiskt granskade bilden innan jag med lika vakna ögon läste artikeln. Alltså, varför kan jag inte vara liiite mer kameravänlig?

Artikeln handlar om Sveriges Annonsörers instiftande av en Reklamombudsman. Ett, enligt oss, mer effektivt sätt att hantera oetisk reklam än den lagstiftning som idag presenterades för regeringen.

Läs hela artikeln här.

Andra bloggar om: SvD, E24, Sveriges Annonsörer, Reklamombudsmannen, intressant.se

Grattis fp! Nu slipper ni Lars Hultkvist

Jag läste en debattartilkel i vår lokaltidning NVP, Nacka Värmdö Posten härom dagen. Det är inte ofta jag blir superirriterad på inlägg eller debattartiklar, tycker som regel att det är intressant med andras åsikter. Nu blev jag i alla fall det och är tvungen att avreagera mig lite.

Lars Hultkvist skriver en artikel med rubriken "Därför lämnar jag folkpartiet för kd" (Varför förkortning på kd och inte på fp i rubriken?).

Hultkvist byter på grund av familjepolitiken och det som ligger honom varmast om hjärtat är frågan om äktenskap och för vem det är till för.

"Äktenskapet är unikt för släktets reproduktion". Ehhh... ? Vad menas? Kan man inte föra släktet vidare utan äktenskapet eller är äktenskapet en garanti för att man gör det?
Vidare skriver han: "Nu vill de flesta politiska partier att enkönade par skall kunna ingå äktenskap. Det innebär i så fall att kopplingen mellan äktenskap och släktets reproduktion inte längre kommer att gälla". Ehhh...? Vad tusan är enkönade par? Jag gissar att han menar personer av lika kön, men enkönade kan de väl knappast vara.
Jaha, så Lars Hulkvist tror, på riktigt, att barn endast föds av kvinnor som lever under äktenskapliga former. Jag kan inte tolka det på något annat sätt. Vilken praktnolla!

Jag gillar folkpartiet och kan bara gratulera att ni slipper bakåtsträvare som Hultkvist.

Andra bloggar om: Nacka Värmdö Posten, NVP, Lars Hultkvist, Folkpartiet, Kristdemokraterna, intressant.se

Janne Josefsson och Janne Josefsson och Janne Josefsson och...

Jag vet inte med er, men räcker det inte med en?

Andra bloggar om: Janne Josefsson, SVT, intressant.se

Dagens lunchdate

Idag hade jag för övrigt en riktigt trevlig lunchträff med Svenska Dagbladets Hanna Dunér. Det var på jobbets vägnar och vi har försökt få till en lunch sedan långt innan jul.

Jag var lite nojjig innan att jag inte skulle få fram någonting intressant och säljande. Jag hade inte behövt oroa mig, allt gick super. Hanna var precis så trevlig som hon verkat på telefon. Dessutom så där snygg och framgångsrik.

I mina gråa kläder och med julens extra kilon runt kroppen som en evig badring kände jag mig ganska trist.

Andra bloggar om: Svenska Dagbladet, SvD, Hanna Dunér, intressant.se

Konsumera mera!

Jag vet, vi ska alla tänka på att konsumera mindre. Miljön och allt. Men ändå, jag har ju konsumerat as-lite hur länge som helst. Hela min kropp längtar efter att konsumera mera. Till mig själv.

Jag öppnar garderoben och jag lovar, det är helt tomt. Byrålådorna likaså. Ändå har jag kläder på mig, varje dag. Går aldrig helt naken. Ännu ett av livets mysterium.

Alltså, det är väl inte helt tomt kanske, men helt klart ropar mina galgar till mig: Bååååring! Så fort jag närmar mig. Inte bara lite båååring, alla kläder jag äger är svarta. Det som piggar upp färgmässigt är grått.

Så, med min minimalistiska ekonomi och mitt obefintliga köputrymme begav jag mig av till hm.se (jag vet, jag har spytt galla och lovat att aldrig handla där mer...) och beställde en gul blus. Åhh, vad den kommer att liva upp min garderob.

Imorgon bjuder min vän Polly på middag. Jag satsar allt jag äger på att mina kläder kommer att vara diskret svarta. Jag kommer att smälta in med det svenska mörkret och ingen kommer att se mig.

(Bilden är snodd från hm.se)

Andra bloggar om: HM, intressant.se

Snowboard-drömmar

Min familj består av två coola snowboardister och så jag, en medioker slalomåkare. Lillkillen blev upptvingad på skidor en gång för två år sedan (i snöstorm och med vattkoppor). Det traumat tror jag börjar blekna nu.
Hur som helst så planeras det för en liten fjälltripp om någon månad. Mina två coola snowboardåkare tycker att jag ska "byta läger" och bli en av dem. Visst, hur svårt kan det vara?
Jag kommer upp på wakeboard och det är ju nästan samma sak. Eller, nej förresten. Det finns bara en likhet egentligen och det är att båda fötterna sitter fast på en bräda. Sen finns det bara skillander. Klimatet, kläderna, underlagets lutning och form och inte minst skaderisken för personer i omgivningen. Risken med Enannan på snowboard är exempelvis att småliven i knappliften riskerar att bli manglade när jag tappar greppet och kontrollen. Men vad tusan, de har ju hjälm allihop.

Den stora frågan kvarstår. Ska man ha en diskret bräda för att kamouflera sig? Eller, ska man ha en färgglad en så att man syns, som en varningssignal liksom?

Andra bloggar om: Snowboard, Slalom, Wakeboard, intressant.se

Grubblerier från en sömnlös

Några kvällar i rad har jag haft stora svårigheter att somna. Ett problem jag hade under hela min uppväxt och fram till ungefär fem år sedan. Tidigare sov jag kanske fyra timmar per natt och hade inga större problem med det. De senaste åren har kroppen och hjärnan krävt åtminstone sex timmar för att fungera hyfsat.
När man ligger och snurrar och vrider sig under täcket timme efter timme så funderar man en massa. Mest över helt irrelevanta saker. Igår kväll funderade jag till exempel över det tillstånd man befinner sig i mellan vakenheten och sömnen. Man kan anstränga sig galen för att ligga i en viss position och tänka bara på att man ska ligga precis så ända tills man somnar. Ändå, när man vaknar har man ingen aning om exakt när man somnade eller hur man låg då. Ett av livets stora mysterium.

Andra bloggar om: Sömnlöshet, Livets mysterium, intressant.se

Kändisspotting!

Såg Amanda Jenssen idag, tvåan i Idol 2007 (enligt mig den solklara vinnaren näst efter Christofer när han åkt ut). Ut från Åhléns city kom hon med en vän och var lika snygg som i tv. Bilen är inte från idag, jag är inte så rapp med kameran. Den är lånad från Expressen nöje (Olle Sporrong).

Ähum, det var väl det då. Big happening today.

Andra bloggar om: Amanda Jenssen, Idol 2007, Åhléns city, intressant.se

Godiskriget

I min ICAbutik har de bytt godisleverantör. Det skedde nästan omärkligt. Den store kungen har fått lämna plats åt tronföljaren Godisprinsen. Jag trodde först att det var samma företag med ett nytt varumärke under samma paraply så att säga. De är ganska lika liksom... Nopp, det är en ny filur med nästan samma utbud, kanske lite bättre.

För övrigt har jag ett tips till samtliga leverantörer av plockgodis. Alla sorter som placeras i den nedersta raden bör finnas på ytterligare ett ställe högre upp. Jag, och jag antar fler med mig, handlar konsekvent aldrig godis från den understa raden. Små lortiga, snoriga barnafingrar som kör runt. Godisar som blir slickade på och sedan återförda till burken. Nej tack!

Andra bloggar om: Karamellkungen, Godisprinsen, ICA, intressant.se

Alvedonspeedad sjukling

Jag är hemma med sjukt barn. Det är märkligt hur en till synes dödssjuk liten gosse, med en ynklig liten kropp som sitter nedsjunken i soffan, med lite Alvedon kan leva upp och bli precis som vanligt. Det tar bara en kort stund sedan glimrar det till i de trötta ögonen, figuren far upp och iväg och kräver aktiv lek av sin ömma moder. Som självklart ställer upp på piratlekar, legobyggen, bilbansrally och superhjälteuppdrag. Dosen räcker i bästa fall ett par timmar, sedan återgår filuren till det förslappade tillståndet och sonen bönar och ber om att få ligga i sängen och titta på film.
När Toy Story rullar får modern en chans att gå igenom mailen, ringa några samtal, läsa morgonens tidning och kanske till och med hinna uträtta något arbete. Tills det är dags för nästa Alvedonladdning.

Det påminner faktiskt en del om fredagkvällarna i vårt hushåll. Veckans trötthet är som bortblåst när godisskålen kommer fram. Sockerkicken sätter in och förvandlar vår femåring till Stålmannen. Ofta har han inte tid att svida om helt utan nöjer sig med manteln. Den är viktigast. Sedan far han runt runt vår köksö med manteln som ett rött streck efter sig. Ungefär vart femte varv tar han en extra lov förbi soffbordet och godisskålen och fyller på reserverna. Pliktskyldigt står han stilla och tuggar upp innan han sticker iväg igen.

Kan man dra slutsatsen att Alvedon och godis innehåller samma substanser?

Andra bloggar om: Vård av sjukt barn, Alvedon, intressant.se

Värsta ljudet

Det värsta ljud jag vet är kundvagnar som körs utomhus. Speciellt ljudet av en tom kundvagn för det skallrar så fruktansvärt.
Förr i tiden fanns kundvagnarna inne i butiken och detta problem fanns inte. Nu står vagnarna i speciella kundvagns-carports utomhus och måste därför köras hela vägen in i butiken. Och ut igen. Och hela vägen försöker man konversera med sitt sällskap om inköpen som gjorts eller ska göras. Man ser att läpparna rör sig, men det hörs ingenting för vagnen skallrar och låter så huvudet håller på att explodera.

Alternativen då? Ja, det går ju att ta kundkorgar istället. Men ska man handla mycket blir det knepigt, fler än tre har jag inte lyckats bära. Samma sak med de nya vagn-korgarna. De är ju stora och fina och lätta att köra. Men, fler än två kan man knappast köra runt med.

Sen kan man ju alltid kolla bland barn-kundvagnarna, dessa står alltid inomhus. Om man inte ska handla så mycket så finns de små, små vagnarna med flagga. Inte mycket större än en kundkorg, så det gör ingen större skillnad. Det sista alternativet är kundvagnarna med en front som en racerbil. För att få tillgång till dessa måste man lämna körkortet som pant i informationen. Detta för att inte folk ska sno dessa otroligt coola vagnar... Nackdelen med dessa är att de är väldigt svårstyrda. Shoppingen går långsamt, man tar stor plats och dessutom blir man impopulär bland barnfamiljerna (eftersom de kanske anser sig ha förtur till vagnarna).

Det bästa alternativet är nog de vanliga kundvagnarna. Kanske skulle butikerna kunna utrusta vagnarna med hörselkåpor. Ett litet tips från mig.

Andra bloggar om: intressant.se

Öfverskottsbolaget

Ingen har väl missat att Överskottsbolaget just nu manglar reklam i tv? När jag var liten handlade man raggsockor, underställ, kängor och sovsäckar i militärens granna icke-färger. Det var länge sedan jag senast var på ÖB och shoppade, men sist bestod utbudet mest av konserver, storpack potatisskruvar och VHS-kasetter med tecknade filmer på japanska.
Men, vad heter de egentligen? ÖoB - Överskottsbolaget. Var kommer o in? Överskotts- o bolaget? Överskottsbolaget o B?
Såvitt jag minns kallades stället ÖB och inget annat. Någon som har koll?

Andra bloggar om: Överskottsbolaget, ÖB, ÖoB, intressant.se

Att inte lova för mycket

Nytt år, nya friska tag. Jag gav inga löften igår. Har aldrig gjort det tidigare och tänker inte börja nu. Jag hade ett år en idé om att man kunde bestämma löften åt varandra. Den gången var vi ett gäng på tio (fem par) och det höll på att urarta till något som kunde liknas vid en pjäs av Norén.
Istället för löften ska jag reflektera över mitt liv. Ägna en liten stund till att uppskatta det som finns i närheten. Och ägna lika lång tid till att kartlägga energitjuvar och se till att dessa försvinner. Det ska jag göra. Fast inte idag.