Jag har än en gång varit tvungen att avboka en sammankomst med mina vänner eftersom jag helt enkelt inte hinner med. Jag har inte heller en enda gång – sedan i augusti 2006 - lyckats komma iväg på en enda nätverks-träff. Jag känner en begynnande stress när flera av mina klasskompisar hinner med både skola, ”vid-sidan-av-projekt”, familj OCH dessutom är ute och minglar och träffar folk i branschen.
Idag kom ändå en ljusglimt, en efterlängtad lunchdate utanför skolan. Jag träffade Lotta, en kompis som arbetar som projektledare på Leo Burnett. Jag fick alltså en dos både av det privata, sociala livet och att träffa folk från branschen – på en och samma gång. Det var jättetrevligt, vi var och åt på ett litet ställe på Kungsgatan, som jag inte minns vad det hette men som hade jättegod mat.
Stor kram till alla mina fantastiska, försakade vänner – jag hoppas att ni minns mig i juni.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar