Första yogapasset avklarat

Jag överlevde. Jag tog mig hem med både livet och bilen i behåll. Efter två timmars yoga kan jag säga att jag är mer förbryllad än innan. Det var inte alls som jag trott. Jag hade någon helt felaktig bild av yoga där man sitter i märkliga positioner och andas och hmmm:ar. Icke, det var inte alls någon risk att fastna i kanelbulle-position. Snarare handlade det om att sträcka ut, vilket fick mig att inse hur otroligt ovig jag är. Men det är en annan sak. "Glöm inte att andas" sa vår yogainstruktör med jämna mellanrum. Hon pratade hela tiden, med en ganska sövande, nästan sensuell röst. Jag tror att det är en del av grejjen. Allt ska vara lågmält, tyst och långsamt.
Första halvtimmen eller så fick vi sitta i en bekväm ställning, med benen i kors, medan vår instruktör berättade lite om yoga. Sen var det träning. Det var solhälsningar, både a och b, det är tydligen själva grunden. För er som inte vet, är det en liten serie med rörelser. Detta är något man måste behärska innan man går vidare. I solhälsningen ingick det en pose som hette hunden. Handflator och fötter i golvet och baken mot taket, det är ganska jobbigt att stå så i fem andetag åt gången. Straxt innan jag trodde att jag skulle falla ihop och svimma, så säger fröken; "ni kanske inte tror det just nu, men denna position kommer att kännas som en vila". Yeah, right!

Jag vet inte om jag gillar det eller avskyr det. Det är ganska stora skillnader mot kickboxningen som jag tränade tidigare. Jag har två dagar till att ta reda på om det är min grej. Det passar bra in i min nya livsstil. Som fröken sa idag; "det här med yoga, det är som att man fyller sitt liv med nya, bra saker. För att få plats måste man göra sig av med sådant som inte är bra". In med nytt och ut med gammalt säger jag.

Andra bloggar om: Ashtanga yoga, Yoga, intressant.se